Mänskligheten är förmögnare än någonsin. Vi har råd att se till att varje barn i världen får mat och kan gå i skola. Globaliseringen bör följa rejälare spelregler, och stora frågor som angår hela världen måste beslutas om på ett mer demokratiskt sätt än hittills. Att förstärka säkerheten innebär att vi råder bot på fattigdomen, respekterar de mänskliga rättigheterna och satsar på att förebygga konflikter innan de uppstått. Multikulturalismen är en rikedom även för de infödda finländarna.
Mänskligheten har råd att se till att alla barn går i skola, råd att ge preventivupplysning åt alla som behöver det och råd att åtgärda den extremaste formen av fattigdom i världen. Vi i Finland har råd att höja biståndet till den nivå Förenta Nationerna föreslår. Men biståndsarbete i sig räcker inte. Också strukturerna för världshandeln måste göras rejälare. De fattigaste länderna bör få ut sina egna produkter på världsmarknaden. De internationella finansinrättningarna bör demokratiseras genom att man förstärker utvecklingsländernas förutsättningar att delta i förhandlingarna som jämbördiga parter.
Den europeiska unionen bör utvecklas så att den har bättre möjligheter att svara på globaliseringens utmaningar. Vi behöver en starkare union för att försvara välfärden och miljön - och mindre inblandning från unionens sida i frågor som bättre kan avgöras på en nationell eller regional nivå. EU bör främja skapandet av internationellt bindande spelregler för stater och företag.
Att grunda militära allianser är inget bra sätt att bemöta hotbilder såsom miljökatastrofer, terrorism eller sönderfallande stater. För att trygga vår säkerhet behöver vi inget Nato-medlemskap, utan samarbete så att de nya hoten inte blir verklighet. FN:s möjligheter att ingripa vid hot mot den globala säkerheten bör förbättras.
Den europeiska unionen har ett omfattande urval av verktyg till sitt förfogande när det gäller att förhindra konflikter. EU-utvidgningen, diplomati, bistånd, den civila krishanteringen samt den militära krishanteringen är alla metoder för att förebygga kriser. Som medlem i unionen bör Finland aktivt påverka vilken säkerhetspolitik unionen väljer att utöva. Säkerhet bör förstås i vid bemärkelse så att den omfattar bland annat miljöhot, och man bör satsa mer än hittills på den civila krishanteringen. Kvinnorna bör tas med i uppbyggnaden av freden efter en kris; en varaktig fred kan inte skapas utan hälften av mänskligheten. De mänskliga rättigheterna bör försvaras modigt och oförtröttsamt, och kampen mot terrorism får inte innebära att man kränker de mänskliga rättigheterna.
Deltagandet i unionens gemensamma säkerhetspolitik förstärker också Finlands egen säkerhet. Vi kan följa de andra unionsländerna i spåren och stegvis övergå till en selektiv värnplikt. Samtidigt bör värnpliktens innehåll förnyas för att bättre svara mot de nya hoten. Civiltjänstgöringsperioden bör förkortas. Som medlem i unionen har Finland förbundit sig till att driva EU:s gemensamma målsättningar och intressen. Den finländska demokratin och vår riksdag ska ändå även i fortsättningen ha ansvar för alla frågor som berör vår försvars- och säkerhetspolitik.
Det finns ett nära samband mellan fredligt utnyttjande av kärnkraft och spridningen av kärnvapen. Finland bör aktivt stöda förverkligandet och övervakningen av avtalet om kärnvapenstopp. När den civila användningen av kärnkraft sprider sig ökar också risken för att kärnvapen hamnar i händerna på terrorister. Redan av den orsaken bör användningen av kärnkraft minskas. Även den olagliga vapenhandeln och spridningen av mindre vapen bör kontrolleras effektivare än idag.
Finland bör förnya sin invandrarpolitik. Invandrarpolitik är inte detsamma som säkerhetspolitik. Såväl sysselsättningsfrågor och familjepolitik liksom biståndssamarbete utgör väsentliga delar i invandrarpolitiken. Bemötandet av asylsökande bör bli humanare och myndigheternas agerande mer öppet. Omständigheterna för dem som fallit offer för människohandel bör förbättras. Det bör bli lättare att ta sig in i landet för dem som kommer hit för att studera eller arbeta. Det går att klara sig i arbetslivet även om man inte till fulländning kan substantivens alla konjugationsformer.
Invandrarna berikar vår kultur. Samtidigt bör invandrarna också ha rätt att upprätthålla och utveckla sin egen kultur. Vi måste bli bättre på att bemöta olikheter både hos oss själva och hos andra. Alla bör dock följa de lagar och regler som råder i landet. De mänskliga rättigheterna och jämlikheten får inte kränkas med hänvisning till den egna kulturen.
En lösning av de internationella miljöproblemen förutsätter samarbete mellan alla stater. Den globala miljöpolitiken behöver en starkare dragare. Det bör grundas en internationell miljöorganisation underställd Förenta Nationerna.