För de gröna är ekonomin ett arbetsredskap som bör användas för att förbättra livskvaliteten och främja en hållbar utveckling. Den gröna konkurrenskraften grundar sig bland annat på serviceinnovationer, på miljö- och energiteknologi samt på livskraftiga småföretag. Det bör alltid vara lönsamt att arbeta och lönen för utfört arbete bör vara rättvis. Socialskyddet bör vara rejält också för dem som snuttjobbar. Kvinnor och män bör garanteras lika rätt att delta såväl i arbets- som i familjelivet.
Finland bör aktivt sträva till att bli en föregångare inom miljö- och energiteknologi. Vi har alla förutsättningar att få vår del av de snabbt växande världsmarknaderna och samtidigt kunna främja spridningen av eko-uppfinningar. Framgång i den globala världen förutsätter att vi beslutsamt stöder utbildning och forskning och har mod att gynna hållbara innovationer på vår hemmamarknad.
Genom att stöda förnybara energikällor kan man skapa tiotusentals arbetsplatser i Finland. Genom att främja utnyttjande av energi från åkrar och skogar kan man skapa nya arbetsplatser och ge landsbygden livskraft - den behöver det nu mer än någonsin! Genom att stöda den inhemska vindkraftsindustrin förbättrar vi våra möjligheter att klara oss på marknaden i framtiden.
Den ökande fritiden, urbaniseringen och den högre utbildningsnivån har gjort kulturbranscherna till framtidens tillväxtbranscher. Kreativitet bör bli det centrala fundamentet för Finlands ekonomiska tillväxt. I den globala världen är det de som har förmåga att skapa en öppen atmosfär och gynna kreativitet och nya idéer som kommer att bli framgångsrika.
I en fungerande ekonomi bär företagen sin del av det samhälleliga ansvaret. Det här kommer att vara en verklig konkurrensfördel i framtiden. Man kan inte värna om konkurrenskraften på ett ansvarsmedvetet sätt utan att värna om livsmiljön.
Ett företag med bara några anställda bör bemötas på ett annat sätt än en stor industrikoncern. Det bör skapas en egen lagstiftning för småföretagarna i syfte att komma åt onödig byråkrati. För att småföretagarna ska orka i sitt arbete bör man förbättra möjligheterna för dem att anställa en utomstående arbetstagare. Småföretagarna, i synnerhet de kvinnliga småföretagarna, bör ges större möjligheter att förena arbets- och familjeliv genom att förbättringar i sociallagstiftningen.
Att utestänga handikappade människor ur arbetslivet är inte bara ekonomiskt vanvett utan också inhumant. Det första steget är att höja de handikappades utbildningsnivå. Genom att förbättra hinderfriheten på arbetsplatsen, öka tolk- och assistentservicen samt rehabiliteringen, och genom att öka flexibiliteten i socialskyddet och på själva arbetsplatsen underlättar man de arbetsintresserade handikappades väg ut i arbetslivet.
Den gråa ekonomin bör bekämpas målmedvetet. Att grå ekonomi förekommer lider både de samvetsgranna företagarna och de orättvist bemötta arbetstagarna av. Också staten är en stor förlorare i och med att skatteinkomsterna blir lägre.
En bättre sysselsättning kan inte åstadkommas enbart med satsning på exportsektorn eller på högteknologiskt kunnande. För att råda bot på arbetslösheten och för att bevara välfärdsstaten behöver vi också arbetsplatser som inte förutsätter expertkunnande. Genom att främja tjänstesektorn kan vi skapa arbete åt vanliga människor. Samtidigt stöder vi inhemskt arbete, ett arbete som inte kan flyttas utomlands. Detsamma gäller den närproducerade maten. Genom att gynna närproducerad mat gynnar man den lokala arbetskraften, minskar på transporterna och gör maten tryggare.
Konsumtionen bör styras från konsumtion av varor till konsumtion av tjänster så att de miljöskador som den ekonomiska tillväxten orsakar kan minskas. Arbetsbeskattningen kan lindras om man samtidigt tryggar finansieringen av tjänster genom att höja miljöskatterna. Den gröna skattereformen slår två flugor i en smäll: den underlättar sysselsättningen och minskar miljöbelastningen. Skattelindringarna ska i första hand styras till småinkomsttagare.
Socialskyddet behöver en radikal reformering. Det bör göras möjligt att förena arbete och socialskydd. Dessutom bör socialskyddet byggas upp på så sätt att det är rättvist också för dem som inte har ett fast arbetsförhållande. Grundinkomsten erbjuder alla en grundtrygghet som är tydligare och mer rättvis än dagens stöddjungel, och den skulle göra det lättare för snuttjobbarna att planera sin ekonomi. En grundinkomst skulle också råda bot på den förnedring som idag är förknippad med socialbyråkratin, och dessutom skulle den uppmuntra till arbete.
Alla drar nytta av en grundinkomst, eftersom den innebär att det alltid skulle löna sig att arbeta, dessutom skulle flitfällorna försvinna. En grundinkomst skulle förbättra socialskyddet för i synnerhet företagare, konstnärer, hemmaföräldrar och för dem som har ett atypiskt arbetsförhållande. Grundinkomsten skulle underlätta skapandet av en företagsam och kreativ ekonomi som stöder sig på kultur och tjänster och den skulle göra det lättare för människor att göra val utifrån den för handen varande livssituationen.
Jämlikheten i arbetslivet bör förbättras. Kvinnornas löner är lägre än männens även när de jobbar inom samma bransch, och kvinnorna har svårare att nå topplatser inom den offentliga sektorn och inom företagen. Kommunerna och staten bör visa gott exempel och slopa löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Glastaket bör krossas. Kvinnors möjligheter att nå en ledande ställning bör främjas till exempel genom könskvoter. Likställdhet i arbetslivet bör gälla också för handikappade och invandrare.
Det bör sättas ett stopp för diskrimineringen av unga kvinnor på arbetsmarknaden. De kostnader som uppstår vid familjebildning bör delas jämnt av alla arbetsgivare. Samtidigt bör papporna uppmuntras att delta i familjelivet mer än hittills. Alla drar sist och slutligen nytta av jämlikheten. De unga kvinnorna klarar sig bättre på arbetsmarknaden, och männen får mera plats som föräldrar. Samhället bör vara flexibelt så att föräldrarna kan tillbringa tid med sina barn.
Det är inte rätt att arbetsförhållandet är tillfälligt även om arbetsbehovet är kontinuerligt. Skapande av omotiverade snuttjobb bör upphöra. Staten och kommunerna bör äntligen skärpa sig och fastanställa sina snuttjobbare.
Folk bör ha tillräckligt med tid för vila och avkoppling, och för att ägna sig åt saker som intresserar dem. Bara en utvilad människa kan njuta av sitt liv och dessutom vara kreativ och effektiv. Arbetet bör vara flexibelt: man bör lättare än idag kunna förkorta sin arbetsvecka, dela arbetet med någon annan eller ta alterneringsledigt. Pengar bör kunna bytas ut mot fritid.